Rapport: Kristna skolor visar starka resultat i svensk skola

En ny rapport från Claphaminstitutet lyfter fram att kristna skolor i Sverige på flera viktiga områden visar tydligt positiva resultat.

Rapporten, Kristna skolor – den verkliga bilden, jämför kristna skolor med kommunala skolor och riket som helhet. Den granskar tre frågor som ofta diskuteras i skoldebatten: kunskapsresultat, segregation och skolornas värdegrundsarbete.

Resultatet är tydligt. Rapporten visar att kristna skolor som grupp inte bara klarar sig väl, utan på flera centrala områden ligger före jämförbara skolor.

Högre kunskapsresultat

En av rapportens tydligaste slutsatser gäller elevernas kunskapsresultat.

I årskurs 9 har kristna skolor högre resultat än kommunala skolor i samtliga tre centrala mått som rapporten redovisar. En större andel elever uppfyller betygskriterierna i alla ämnen, fler elever är behöriga till gymnasiets yrkesprogram och det genomsnittliga meritvärdet är högre.

Skillnaden syns också i gymnasieskolan. Där har kristna skolor både högre genomsnittlig betygspoäng och en större andel elever som tar gymnasieexamen. Detta är viktigt i en tid då svensk skola ofta diskuteras utifrån sjunkande resultat, bristande studiero och ökande oro kring elevernas måluppfyllelse. Rapportens bild är att kristna skolor i praktiken bidrar positivt till kunskapsuppdraget.

Särskilt starka resultat för elever med utländsk bakgrund

En av rapportens mest intressanta delar gäller elever med utländsk bakgrund. För elever i årskurs 9 med utländsk bakgrund, födda i Sverige, redovisar kristna skolor tydligt bättre resultat än kommunala skolor. En större andel når betygskriterierna i alla ämnen, fler blir behöriga till gymnasiets yrkesprogram och meritvärdet är klart högre. Detta är en viktig punkt, eftersom kristna skolor ibland beskrivs som ett problem för integrationen. Rapporten pekar i stället på motsatsen: kristna skolor verkar vara miljöer där elever med olika bakgrund lyckas väl.

Mer blandad elevsammansättning än många tror

Rapporten ifrågasätter också bilden av kristna skolor som slutna eller homogena miljöer.

Kristna skolor har enligt rapporten en större andel elever med utländsk bakgrund än kommunala skolor. Samtidigt ligger föräldrarnas utbildningsnivå nära riksgenomsnittet, vilket innebär att de goda resultaten inte enkelt kan förklaras med att kristna skolor skulle ha en särskilt socioekonomiskt gynnad elevgrupp.

Rapporten visar också att eleverna i kristna skolor inte utgör en enhetlig religiös grupp. Många elever kommer från hem där föräldrarna inte är kyrkligt aktiva, och flera olika religiösa och livsåskådningsmässiga bakgrunder finns representerade.

Det stärker rapportens slutsats att kristna skolor i praktiken ofta fungerar som integrerande miljöer med social, kulturell och religiös mångfald.

Trygghet, studiero och vuxennärvaro

Rapporten lyfter även fram elevernas egna upplevelser av skolmiljön, med stöd i Skolinspektionens skolenkäter.

Där framkommer att elever i kristna skolor i högre grad än riksgenomsnittet upplever trygghet, studiero och förtroende för vuxna i skolan. Eleverna upplever också i större utsträckning att vuxna bryr sig om hur de mår och att elever bemöter varandra med respekt.

Detta är centrala delar av skolans uppdrag. En skola ska inte bara ge kunskaper, utan också skapa en trygg miljö där elever kan växa, ta ansvar och utvecklas som människor. Rapportens resultat pekar på att kristna skolor i många fall lyckas väl just där svensk skola ofta har stora utmaningar.

Högre resultat utan stöd för glädjebetyg

En viktig fråga i all skolstatistik är om högre betyg verkligen motsvarar högre kunskaper.

Rapporten tar därför även upp relationen mellan nationella prov och slutbetyg. Slutsatsen är att de högre resultaten i kristna skolor inte kan förklaras med att kristna skolor skulle sätta för generösa betyg. Tvärtom visar rapporten att kristna skolor generellt har mindre avvikelse mellan provresultat och slutbetyg än kommunala skolor. Det gör resultaten ännu mer intressanta. Rapporten pekar inte bara på högre betyg, utan på starkare kunskapsresultat.

En viktig rapport i skoldebatten

Rapporten väcker en viktig fråga: bör skolor bedömas utifrån etiketter eller utifrån faktiska resultat?

I den offentliga debatten har kristna skolor ofta beskrivits utifrån risker och farhågor. Claphaminstitutets rapport visar i stället att kristna skolor, som grupp, har högre kunskapsresultat, stark elevmångfald, god trygghet och positiva värdegrundsresultat.

Det är fakta som borde tas på allvar. I en tid då Sverige behöver skolor som lyckas med både kunskap, trygghet och integration visar rapporten att kristna skolor inte bör ses som ett problem i svensk skola. De bör snarare ses som en viktig resurs.