Författararkiv: SKOLAFORALLA

Tillsammans – ett arbetsområde för att ingen ska känna sig ensam, ledsen eller utanför

Tillsammans – ett arbetsområde för att ingen ska känna sig ensam, ledsen eller utanför i skolan

Tillsammans – Elever på mellanstadiet arbetar med temat Tillsammans – ett värdegrundsarbete som lyfter empati, ansvar och inkludering. Målet är att ingen ska känna sig ensam, ledsen eller utanför.
Foto: Edenskolan

På mellanstadiet har ett nytt arbetsområde tagit form med målet att stärka gemenskapen bland eleverna.
Under namnet Tillsammans arbetar elever och lärare med frågor om empati, utanförskap och ansvar. Genom samtal, övningar och en gemensamt framtagen handlingsplan vill man skapa en trygg skolmiljö där ingen lämnas ensam, ledsen eller utanför.

Facebook
X
LinkedIn
Email
  1. Under vårterminen har vi i mellanstadiet påbörjat ett nytt arbetsområde som vi kallar Tillsammans. Det syftar till att skapa en tryggare gemenskap där ingen ska behöva känna sig ensam, utanför eller ledsen. Arbetsområdet är utvecklat på vår skola som ett eget pedagogiskt värdegrundsmaterial, med utgångspunkt i läroplanens mål kring empati, ansvar, etik och elevinflytande. Vi började med detta arbete under föregående vecka och kommer att fortsätta med det under flera veckor framåt.

 

Vad är etik och moral?

Det allra första vi gjorde var att ta reda på vad etik och moral egentligen betyder. Vi utgick från elevernas förförståelse och byggde gemensamt upp en förståelse i enkla ord: Etik handlar om vad som är rätt och fel – hur vi tänker om olika situationer. Moral handlar om hur vi faktiskt handlar – vad vi väljer att göra. Vi arbetade med detta genom en lärarledd genomgång med bildstöd i PowerPoint, där eleverna fick vara aktiva i samtalet. Vi använde vardagliga exempel: Vad gör jag om någon tappar sina saker i korridoren? Ska jag säga till om någon blir retad?

 

Eleverna fick samtala och resonera tillsammans, dela erfarenheter och lyssna till varandra. Vi knöt ihop genomgången med ett gemensamt samtal, där eleverna själva fick ge exempel på situationer där man står inför ett val, och vad som kan vara ett ”bra” eller ”dåligt” val – ur både hjärta och förnuft.


 

Etik, empati och äpplen

Vi fördjupade därefter temat med samtal om empati – att förstå hur andra känner det. För att göra detta konkret använde vi oss av den välkända övningen med äppel-experimentet. Två identiska äpplen fick ta emot helt olika behandling: det ena fick ta emot snälla ord och det andra fick lyssna till sårande kommentarer. När vi skar upp dem såg det ”mobbade” äpplet skadat och mörkt ut inuti – trots att skalet såg likadant ut.


Övningen väckte reaktioner och blev en viktig samtalsstart om hur ord påverkar på djupet – även när det inte syns utanpå. Just här uppstod en konkret och känslomässig förståelse för empati. Eleverna insåg: ”Någon kan se glad ut, men ändå vara sårad inuti – precis som äpplet.”

Det är kärnan i empati: att förstå att vi inte alltid ser hur någon mår, men att vi ändå bär ansvar för hur vi behandlar andra.


 

Samtalskort som väcker samtal och ansvar

Efter introduktionen har eleverna arbetat i grupper och par med samtalskort som utvecklats på skolan, specifikt för detta arbetsområde. Varje kort innehåller en enkel men viktig frågeställning, som till exempel: Vad betyder det att vara en bra klasskompis? Vad gör du om du ser någon sitta ensam? Hur känns det att bli retad, och vad kan man göra?

 

Under samtalen har vi arbetat både i mindre grupper och i samtalsring i helgrupp, där eleverna fått träna på att lyssna, vänta på sin tur och tala om tankar och känslor. Under varje fråga på kortet finns en kort stödtext som hjälper eleverna att komma igång och knyta frågan till sin vardag. Syftet med samtalen är inte bara att väcka empati, utan också att ge varje elev redskap att agera. Vi vill att eleverna känner igen situationer, reflekterar över hur de själva handlar – och vågar göra skillnad.


 

Tillsammans – vår gemensamma handlingsplan

Som en del av arbetsområdet har eleverna i mellanstadiet tillsammans tagit fram en gemensam handlingsplan. Den formulerades genom samtal och reflektion, och fungerar som ett löfte till varandra. Den syns tydligt i våra klassrum, men ännu viktigare – den märks i våra handlingar: 

 

I vår klass ska ingen känna sig ensam, hamna utanför eller behöva vara ledsen. Det är allas ansvar: Jag ser mig omkring och bjuder in. Jag pratar med den som verkar ledsen. Jag hjälper till så att ingen lämnas utanför. Att eleverna själva varit med och tagit fram orden skapar delaktighet och ansvar. Det handlar inte om vuxnas regler – utan om vårt gemensamma sätt att vara.


 

Ett forskningsförankrat arbetssätt

Det vi gör i Tillsammans har förankring i aktuell forskning om socioemotionellt lärande, värdegrundsarbete och empatiutveckling. Att låta elever reflektera i grupp, utgå från egna erfarenheter och arbeta med visuella och känslomässiga övningar är enligt forskning från bl.a. CASEL och Hattie mycket verksamt.

 

Skolverket och forskare som Robert Thornberg lyfter också fram vikten av att elever deltar i att utforma regler och värderingar i skolan – något som vi tagit fasta på i det här arbetet. Genom att kombinera kunskaper i etik och moral med konkret empatiarbete och strukturerade samtal, stärker vi både gemenskap och individens ansvarstagande.


 

Fortsättning följer

Vi har bara börjat vårt arbete med Tillsammans, och vi ser fram emot att fortsätta utforska hur vi kan skapa en ännu tryggare, varmare och mer inkluderande gemenskap på mellanstadiet. Under de kommande veckorna kommer vi att bygga vidare med fler övningar, samtal, reflektioner och kreativa uttryck som stärker gemenskapen.

Det här är bara början – och vi gör det tillsammans.

Fler relaterade inlägg

Haltande journalistik – när Ljusnans ideologiska fot trampar ojämnt!

Haltande journalistik – när Ljusnans ideologiska fot trampar ojämnt!

Haltande journalistik – när Ljusnans ideologiska fot trampar ojämnt i rapporteringen om Edenskolan jämfört med kommunala skolor.
Foto: Edenskolan

Efter att lokaltidningen i både en artikel, en ledarsida och i sociala medier kraftigt kritiserat vår verksamhet, har vi försökt få denna replik publicerad. Då snart en vecka passerat utan respons, väljer vi nu att publicera den i våra egna kanaler.

 

När Bollnäs kommun har mottagit upprepade förelägganden från Skolinspektionen – flera förenade med viten – har lokalpressens rapportering varit saklig och kortfattad. Skillnaden i porträtteringen av Edenskolan är anmärkningsvärd. Vår verksamhet har återkommande beskrivits med ideologisk föraktfullhet, förlöjligande formuleringar och oproportionerlig kritik. Det kan inte få stå oemotsagt. Journalistik ska vara saklig, balanserad och tillämpa samma måttstock i sin rapportering – oavsett skolhuvudman.

Facebook
X
LinkedIn
Email

Visste du att Skolinspektionen mellan 2014 och 2023 utfärdade nio förelägganden mot Bollnäs kommun som huvudman – varav fyra förenades med vite på upp till 750 000 kr? Det rör allt från otillräckliga utredningar av särskilt stöd och bristande elevhälsa till ofullständigt kvalitetsarbete och undermålig studiero. Dessa ingripanden är en självklar del av myndighetsutövningen för att säkra elevernas rättigheter.

Trots att Skolinspektionen riktat nio förelägganden mot Bollnäs kommun har Ljusnan valt en helt annan väg när det gäller sin bevakning av kommunala skolor. Tidningens rapporter om dessa ingripanden präglas av saklig, kortfattad information – medan artiklarna om Edenskolan varit fullständigt oproportionerliga, laddade med ideologiska slagord och associationsförlöjliganden, högljudda ”häxjakter” och krav på stängning.

 

Skolorna i Bollnäs gör varje dag ett fantastiskt jobb många gånger under svåra förutsättningar. Det handlar om en kontrast mellan faktabaserad beskrivning av kommunala skolors systemfel och den känsloladdade friskolekritiken som dominerar Edenskolans bevakning. Min uppmaning till Ljusnan är enkel: rapportera sakligt om samtliga uppkomna inspektionsärenden mot kommunen och mot alla andra skolor i kommunen. Använd samma journalistiska måttstock för alla skolhuvudmän utan ideologiska slagord eller sensationella rubriker och ge läsarna en ärlig helhetsbild som gör lokaljournalistiken förtroendeingivande.

 

I en tid av informationsöverflöd och politisk polarisering behövs konsekvent och opartisk journalistik mer än någonsin. Låt oss börja där!

När vi firade 20 års jubileum skickade vi ett pressmeddelande och en inbjudan till tidningen Ljusnan, men ingen hörde av sig. Inte heller när vi firade 25 år var man intresserad av att besöka oss eller skriva något om Bollnäs äldsta friskola. Men när det finns något negativt att säga, då görs det med all oproportionerlig kraft och intention. Detta säger en hel del om tidningen liberal. Visst är det tråkigt!

 

Philippe Bendayan
Rektor
Edenskolan

Fler relaterade inlägg

Strategisk planeringsdag med KBiN-nätverket på Edenskolan

Strategisk planeringsdag med KBiN-nätverket på Edenskolan

Skolledare från hela KBiN-nätverket samlade på Edenskolan i Bollnäs – en dag präglad av samverkan, riktning och gemensamt ansvar för framtidens utbildning.
Foto: Edenskolan

Ett 20-tal rektorer, skolchefer och huvudmän från hela KBiN-nätverket samlades på Edenskolan i Bollnäs för en strategisk planeringsdag. Med gemensamt fokus på ledarskap, kvalitet och framtidens undervisning lades grunden för kommande rektorsträffar, fortbildning och kollegial samverkan – från förskola till grundskola

Facebook
X
LinkedIn
Email

Den 30 april samlades ett 20-tal rektorer, skolchefer och huvudmän inom KBiN-nätverket på Edenskolan i Bollnäs för en strategisk planeringsdag. Flera deltog även digitalt.

 

Planeringsdagen hade ett tydligt fokus på gemensam utveckling inom hela utbildningskedjan – allt från förskola till grundskola. Genom målinriktat arbete planerades kommande fortbildningsdagar, rektorsträffar och former för kollegial samverkan. Särskild uppmärksamhet riktades mot den gemensamma studiedagen i Sundsvall, samt hur framtida rektorsträffar kan bidra till ökad samverkan och ett mer förankrat ledarskap i nätverket.

 

Syftet är att skapa en sammanhållen och hållbar struktur för att stärka ledarskap, undervisning och kvalitet i alla verksamheter.

 

Under dagen lyftes det gemensamma ansvaret för att utveckla skolorganisationerna på ett sätt som bygger på tillit, delaktighet och ömsesidigt lärande. Deltagarna betonade vikten av att ta tillvara varandras styrkor, dela goda exempel och fokusera på det som gör verklig skillnad – i vardagen och på lång sikt.

 

Samtalen präglades av tydlighet, lyhördhet och en gemensam riktning framåt. Genom förankrade dialoger och gemensamma beslut läggs grunden för ett professionellt och långsiktigt utvecklingsarbete inom hela nätverket.

Fler relaterade inlägg